Hur industrin kommer att påverka det svenska energisystemet innebär en ömsesidig relation till hur materialteknik och marknadsvolymer utvecklas inom råvaru- och processindustrin. Här spelar många olika faktorer in. Innovationsförmågan och skickligheten att utveckla nya affärer och affärsmodeller. Tillgång till kapital för processutveckling och politiska drivkrafter för att nämna några.

Exempel på samspelande förändring är framväxten av bioraffinaderier för bränslen och kemikalier som ersätter olja med bättre klimategenskaper. Eller digitaliseringens maskinrum i form av datorhallar som redan nu slukar stora energimängder att räkna med, bland annat för att hålla basindustrin igång. Eller samverkansplattformar i form av utvecklade kombinat där en del av processindustrin redan är nettoexportörer av energi.

Svensk industri står för ca en tredjedel av den slutliga energianvändningen och för ca en tredjedel av växthusgasutsläppen. Men den är även en stor producent av el, spillvärme och biobränslen. Större förändringar av den svenska industriproduktionen kommer därför att ge avtryck i den svenska energibalansen.

Vilka framtida energislag som väljs får betydelse för hela landets konkurrenskraft, för försörjningssäkerhet och för miljöpåverkan. Möjliga vägar för att uppnå små utsläpp av växthusgaser innefattar effektivisering av material och energi t.ex. genom konceptet med en cirkulär ekonomi, av byte till biobränslen, lagring av koldioxid (CCS), ökad elektrifiering (med klimatneutral el) och energilagring.

Ur ett industriellt värdesystemperspektiv är det utvinningen av råvaror och förädling av dem till basmaterial i processindustrin som har den största påverkan på energisystemet. Större delen av förädlingsvärdet ligger längre fram i värdekedjan, i tillverkningsindustrin, medan process- och råvaruindustrin ofta ger låga förädlingsvärden men förbrukar desto mer energi och ger större utsläpp av växthusgaser. Samtidigt utgörs hälften av världshandeln idag av halvfabrikat som handel inom värdekedjornas förädlingssteg, vilket gör att man talar om globala värdesystem.

Det är möjligt att nya digitaliserade produktionsmetoder i kombination med transporternas energiförbrukning och klimatpåverkan kan komma att bryta den trenden. Att geografisk närhet också har fördelar när det kommer till utvecklings- och produktionssamarbeten och en cirkulär ekonomi talar för att närhet blir viktigt också förutom att undvika onödiga kostnader och miljöpåverkan från transporterna. På global nivå finns å andra sidan risken att den riktigt miljöpåverkande industrin flyttar runt till utvecklingsländer med lägre standardkrav på utsläppsnivåer.

Syftet med denna studie är att sätta industrins behov av utveckling för konkurrenskraft mot möjliga utvecklingsvägar för energianvändningen för att sedan diskutera hur digital industriteknik kan hjälpa till att uppfylla de mål som sätts.

I rapporten refererar vi i slutet till fem scenarier framtagna av Energimyndigheten tillsammans med forskare från Lunds Tekniska Högskola. Scenarierna har tidsperspektivet år 2050 där produktionsvolymerna och energilösningarna varieras. I vissa scenarier ökar användningen av bioenergi medan det i andra framför allt är elanvändningen som ökar. Samtliga scenarier bedöms vara förenliga med utsläpp av växthusgaser som är nära noll.

Randvillkoret är att de globala utsläppen ska närma sig noll mellan 2050 och 2100, men även att förnybara och icke förnybara resurser utnyttjas på ett sätt som inte hotar människors hälsa och de ekologiska systemen.

Copy link
Powered by Social Snap