Gruv- och mineralindustrin: Digitaliseringens konsekvenser på råvaru- och processindustrin

28 aug, 2020Insight

Gruvindustrin har vänt upp efter den nedgång som följde efter ”the commodities super cycle” 2015. Det finns dock flera stora orosmoln i ho­risonten. Här finns utmaningar i produktivitet, miljö, säkerhet, lägre mineralhalter och en stor osäkerhet i efterfrågan. Sammanvägt förändring­ar som både är stora, och där marknaden kräver snabbt agerande.

Miljöutmaningen driver strukturella frågeställningar i branschen, då brytning och förädling av metaller ensamt står för 18 procent av de globala växthusga­serna. Förändringar i konsumtionsmönster baserat på en ökad miljömedvetenhet driver fram en ny mineralmix på marknaden. Kol står idag för hälften av all gruvproduktion. När energimixen förändras mot hållbara energislag faller successivt andelen kol.

I OECD-länderna används numer mer naturgas än kol som råvara i elproduktionen, och sol-, vind- och geoenergi växer snabbast. På global nivå är fortfa­rande kol störst, men faller långsamt i styrka. I takt med en ökande, rörlig och rikare befolkning så är mineralbehovet från anläggningsbranschen stort. För infrastruktur och fastigheter finns ett stort behov av stål och därmed järnmalm. Utöver den största sektorn inom gruvindustrin, mineralbräns­len (kol, brunkol, koks, naturgas, råolja, skifferolja och uran – cirka 15 miljarder ton), så är brytning av järnmalm dominerande med en årlig produktion på 2,1 miljarder ton.

Infrastruktur driver tillsammans med fordon, ma­skiner och el/elektronik mycket av mineralanvänd­ningen. Bland de stora mineralbehoven återfinns även aluminium med en årsproduktion på 60 miljo­ner ton, koppar med 23 miljoner ton och zink på 14 miljoner ton. Fordonsproduktionen ökar succesivt sin användning av aluminium, och här sker också en stor omställning mot nya typer drivlinor och energi­lager vilket innebär en stor omställning i efterfrågan på mineraler.

För litium-jon batterier, som domi­nerar batterimarknaden just nu, ökar efterfrågan på litium, kobolt, grafit, nickel, mangan och även här koppar och aluminium. Efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller, eller Rare Earth Elements (REE) ökar också i takt med klimatomställningen då mycket av omställningens maskiner och utrustningar har behov av REE. Några exempel på REE-mineraler som används här är dysprosium, neodymium, samarium, lantan och yttrium (elmotorer, generatorer, batterier, legeringar et cetera).

Rapporten gör inte anspråk på att vara en fullstän­dig beskrivning utan är en övergripande analys som syftar till att underlätta diskussionen och ge vägled­ning för alla som avser att satsa i digitaliseringen av industrin. Studien genomförs av PiiA Insight och Blue Institute och är ett levande dokument, det vill säga att den uppdateras över tiden utan speciell utgivning.

Rapporten är en del av en serie av analyser där vi kommer att titta närmare på näringsgrenarna skog, mineraler och metaller, kemi, livsmedel, life science och försörjningen av energi och vatten. Målet är att ge en bild av varje industrigrens hot och möjligheter.