Teknik är silver, Standard är guld

21 jan, 2022Insight

Struktur, konformitet och regler? Tanken på stan­dardisering bär nog för de flesta till ordning, reda och ingenjörer i uthålligt arbete så att tekniken fungerar. Och visst är det sant att utan dessa insatser skulle industrin knappast se ut som den gör, men först när man låter sig vidga perspekti­ven ytterligare en aning klarnar bilden på riktig. Standardiseringens betydelse för både tillväxt och välstånd i världen växer fram och det uthålliga standardiseringsarbetet framstår plötsligt som hjälteinsatser i jakten på det dolda guldet i våra industrisystem.

Den här skriften kommer att handla om detta. Om hur standardiseringen sedan det industriella genombrottet under 1700/1800­talet alltjämt ska­ par enorma samhällsvärden. Den industriell revo­lutionen tog fart när mekaniken standardiserades så att komponenter och delar blev utbytbara. I den andra stora omställningen blev massproduk­tionen möjlig tack vare systematiskt standardi­serad elteknik. Nu står vi inför nästa industriella utmaning när produktionen måste bli hållbar och digitaliseringen förändrar förutsättningarna. Världen behöver göra om standardiseringstricket och bygga en solid grund för nästa industriparadigm,
långt in i 2000­talet.

Skriftens första del handlar om värdet av stan­dardisering och standardiseringens utveckling sedan industrialismens barndom. De grundläg­gande principerna för standardisering innehåller begrepp som de facto standard och de jourstandards. Vi går igenom dessa företeelser och tittar närmare på hur världen organiserar och samord­nar standardiseringsarbetet. ISO, IEC, ITU är exem­pel på organ med centrala roller.

Den andra delen handlar om den digitala för­ ändringen av industrin med en inledande översikt utifrån ett omställningsperspektiv där den väster­ländska industrin har ett kunskapsarv att förvalta och kombinera med möjligheterna som den nya tekniken ger. Vi ser också närmare på ett urval av väsentliga digitala standardiseringsområden som referensmodeller, interoperabilitet, digitala tvillingar och industrins internet of things.

I den tredje delen presenterar vi de industrinära projekt som genomförts. Inom 4S har sedan 2019 ett större antal utvecklingsprojekt med bäring på industrins digitalisering och standardisering adres­serats. I detta avsnitt ges exempel på projektens karaktär, intressenter, utmaningar och resultat.

I den fjärde och avslutande delen reflekterar vi över den fortsatta utvecklingen. Aldrig har stan­dardiseringsarbetet mött en liknande utmaning i komplexitet, snabb utveckling mot rörliga mål och nödvändiga skaleffekter på global nivå. Allt detta skapar behov av effektiva internationella sam­arbeten mellan alla inblandade parter. Och allt detta skapar sannolikt större värden än någonsin tidigare i industrihistorien.

Rapporten är en del i initiativet 4s. 4s förenar svensk utveckling för industrins digitalisering med det internationella standardiseringsarbetet inom ISO och IEC för Smart Manufacturing. Innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT och Automation) och Produktion2030 är tillsammans med Lunds universitet, Blue Institute och standardiseringsorganen ISO/SIS och IEC/SEK huvudparter i projektet som finansieras av VINNOVA genom regeringens Samverkansprogram för en smart uppkopplad industri.