Vågkraft är ett område med en stor och lovande teoretisk potential. För att det ska översättas i en marknadspotential måste dock den tekniska utvecklingen fortskrida, drivkrafter upprätthållas och motkrafter överkommas.

Den teoretiska potentialen är stor – 10 % av världens energibehov skulle kunna täckas av vågkraft, vilket skulle motsvara investeringar på ca € 500 miljarder. Elproduktionskostnaden med vågkraft är – förutsatt industriell skala – konkurrenskraftig jämfört med t.ex. solceller. Möjligheten att bygga stora anläggningar för volymproduktion tilltalar kraftbolag, som med sina finansieringsmöjligheter skulle kunna sörja för en snabb installationstakt. Men även utmaningarna är stora. De bolag som ska utveckla tekniken och marknaden är små, med liten kraft och uthållighet. De faktiska kostnaderna är fortfarande höga, eftersom hela utvecklingskostnader måste slås ut på ett fåtal producerande enheter (om några finns överhuvudtaget). Väldigt få lösningar har nått förbi utvecklings- och demostadiet, vilket gör konstruktionerna dyra.

Mycket utvecklingsarbete kvarstår, och kapitalet är för de flesta aktörerna begränsat. Uthållighet – förutom faktisk teknisk framgång – är kritiskt, vilket gör vågkraftsbolag beroende av kontinuerlig finansiering. Konkurrensen inom området är stor – många företag tävlar om att först installera sin lösning i stor skala. En öppen fråga är om det finns utrymme för en mångfald av lösningar inom vågkraft. Å ena sidan kan ett genombrott agera ”isbrytare” för vågkraft som helhet. Det kan bidra till att det kommer upp på agendan, att det blir lättare att skaffa kapital, att stödsystem innefattar vågkraft, och att tillståndsförfaranden underlättas. Å andra sidan kan ett genombrott, som följs av skalekonomi och sjunkande produktionskostnader, leda till att en dominant design tränger undan andra lösningar.

Dessutom finns det andra förnybara energikällor som har kommit längre i utvecklingen, och risken för vågkraft är att den stora fokuseringen och ambitiösa målbilden vad gäller förnybar energi som nu finns, kommer att prioritera implementering av befintliga lösningar snarare än utvecklingen av nya.

Svenska företag är väl representerade inom området, särskilt om man beaktar det relativt sätt dåliga vågklimatet runt Sveriges kuster. Dels är underleverantörer som ABB verksamma inom flera lösningar, och kommer dessutom att ha möjlighet att leverera kringutrustning till i stort sätt vilken lösning som helst. Vattenfall är också aktivt inom området. Svensk forskning håller hög klass internationellt sätt. Dessutom finns det en vågkraftverkstillverkare, Seabased AB, som är relativt långt fram i sin utveckling.

Slutsatserna från den här fördjupningsstudien är att även om vågkraft har en stor teoretisk potential, så är utmaningarna stora och en kommersialisering ligger längre än fem år fram i tiden. Men sannolikheten finns att det är de framgångar som företag uppnår i den nära framtiden som kommer att avgöra vilka som kan bli betydelsefulla aktörer längre fram.

Ladda ned