Temarapport ”The New Normal: Räkna med lägre global tillväxt”

jul 1, 2019 | Tillväxtbarometern

Är tiden av en stark tillväxt förbi? Under de senaste decennierna har världen genomgått en period med stark ekonomisk utveckling, i synnerhet i många tidigare fattiga länder. Följden har blivit att levnadsstandarden har tagit ett rejält språng samtidigt som fattigdomen minskat ordentligt, inte minst i världens två folkrikaste nationer Kina och Indien.

Den globala tillväxten har sporrats av såväl stark produktivitetstillväxt som fördelaktig demografi i tillväxtländerna. Nu tyder mycket på att världsekonomin kommer in i en fas med betydligt svagare tillväxt. Faktum är att vi redan har kunnat notera att produktiviteten har bromsat i flertalet ekonomier, såväl bland de ”gamla” industriländerna som bland tillväxtländerna. Delvis kan detta säkert förklaras av baksmällan efter finanskrisen men bakom inbromsningen ligger dessutom troligen mer långsiktiga faktorer. ITK-­revolutionen, Murens fall och globaliseringen bidrog alla till att ge världsekonomin en tillväxtinjektion. Mycket tyder på att den effekten nu klingar bort.

Effekten av den svagare produktivitetstillväxten förstärks i sin tur av att befolkningen i arbetsföra åldrar kommer att växa betydligt långsammare framöver. Det är naturligtvis svårt att göra en kvalificerad bedömning på så lång sikt men vårt huvudscenario pekar mot att den globala BNI‐tillväxten de kommande 15–20 åren blir ca 1 procentenhet lägre än de föregående två decennierna.

I arbetet med denna rapport har vi gått igenom data för en stor del av världens länder, utrymmesskäl medger inte att vi redovisar alla resultat. Klart är dock att de är svårt att hitta ekonomier som är skickade att fylla luckan när Kina och så småningom Indien, bromsar in; de är för små och/eller tycks sakna tillräcklig dynamik.

Länder som Brasilien, Ryssland och Sydafrika, ”medlemmar” av BRICS som tidigare räknats till samma kategori som Kina och Indien, har alla överraskat negativt under senare år. Det rör sig visserligen om folkrika nationer men ingen av dessa kommer i närheten av ”tigrarna” vad det gäller underliggande tillväxtförmåga. Istället får vi söka oss till länder som Indonesien, Filippinerna och Malaysia för att hitta exempel på länder med stark tillväxt. Ingen av dessa ekonomier visar emellertid heller tecken på samma dynamik som Kina och Indien. Även om dessa länder har stor befolkning summer de dessutom endast till en bråkdel av Kinas och Indiens.

Det finns kandidater till tillväxtunder på andra håll, t ex stora afrikanska länder som Nigeria och kanske Egypten. Dessa länder har dock långt kvar innan de kvalar in i den högsta ligan.

Trots den svagare beräknade tillväxten finns det ändå anledning att se framtiden an med relativ optimism. I vårt huvudscenario kommer t ex världens medelinkomst per capita år 2030 att närma sig de nivåer som gällde i stora delar av Västvärlden i slutet av 1980‐talet: den genomsnittlige Världsmedborgaren blir medelklass. Dessutom pekar det mesta på att den relativt fattigare delen av Jordens befolkning även framgent kommer att åtnjuta den snabbaste välståndsökningen.

Hur ser då perspektiven ut för Sverige? Sverige är en av ett fåtal industriländer som faktiskt upplevt en stigande tillväxtförmåga under de senaste decennierna. Detta kan troligen förklaras dels av de reformer som genomfördes i 1990-talskrisens kölvatten och dels av att Sverige i större utsträckning än många andra länder, kunde skörda frukterna av ITK-­revolutionen. Under senare år har dock produktiviteten bromsat även i vårt land. Dessutom står även Sverige inför ett demografiskt omslag där befolkningen i arbetsföra åldrar kommer att bromsa in ordentligt jämfört med de senaste decennierna. Mycket talar därför för att den svenska tillväxtpotentialen kommer att avta mot de nivåer kring 2 procent/år som gällde innan lyftet under åren 1990–2006.

Tillväxtbarometern är ett projekt som drivs av Stiftelsen Blue Institute med finansiering från Vinnova.

Ladda ned