Är den låga realräntan här för att stanna?

1 jul, 2019Tillväxtbarometern

I den senaste rapporten från Tillväxtbarometern diskuteras hur såväl teori som empiri pekar ut ekonomins långsiktiga tillväxttrend som en av de viktigaste drivkrafterna för den naturliga realräntan. Trendtillväxten har fallit i många ekonomier och det beror både på lägre produktivitetstillväxt och svagare trend för utbudet av arbetskraft. I vilken utsträckning som produktivitetstillväxtens fall är tillfälligt eller mera bestående är mycket omdiskuterat.

Även detta har varit föremål för en rad studier som delvis aktualiserats av diskussionen om de naturliga realräntorna. En rad orsaker till nedgången i produktivitetstillväxten tas upp i denna rapport. Vissa analytiker lyfter fram andra faktorer än trendtillväxten som drivkrafter bakom det långa fallet i realräntorna. En sekulär stagnation i global efterfrågan anses kunna förklara de låga realräntorna och diskuteras också i denna rapport.

Huruvida de naturliga realräntorna har fallit eller ej har inte bara betydelse för utformningen av penningpolitiken. Den frågeställningen är också viktig för hur man ska se på prissättningen av reala och finansiella tillgångar samt skuldsättningsgraderna i företag och hushåll. Om de naturliga realräntorna fallit är en del av anpassningen uppåt i tillgångspriser och skuldsättning av jämviktskaraktär vilket ger andra slutsatser för riskerna för finansiell instabilitet än om realräntenedgången är mestadels tillfällig. Vidare kan skillnader i naturliga realräntor mellan ekonomier ge upphov till en svår balansgång för berörda centralbanker. I denna rapport diskuteras möjligheten av att Sverige har en naturlig realränta som klart överstiger euroområdets och vilka konsekvenser det kan få om Riksbankens faktiska reala styrränta inte påtagligt kan avvika från ECB’s.

Mycket av dagens fokus ligger på de historiskt sett mycket låga reala styrräntor som råder i stora delar av OECD-området. De är i stor utsträckning betingade av finanskrisen och dess efterverkningar på tillväxt och kapacitetsutnyttjande. Några länder, såsom USA, har ändå nått full sysselsättning men även där är bedömningen att styrräntorna inte kommer att återvända till tidigare nivåer.

Den förändrade synen i USA på framtida styrräntor har i stället i allt större utsträckning kommit att präglas av diskussioner om var den långsiktiga jämviktsrealräntan ligger. Många hypoteser har formulerats kring den fallande trenden för realräntorna. I denna rapport, författad av Jan Häggström, diskuteras flera av dessa.

Tillväxtbarometern är ett projekt som drivs av Stiftelsen Blue Institute med finansiering från VINNOVA.